minna

Jag förstår inte men hela tiden ska livet gå i en bergodalbana. Blir så trött skulle önska att allting alltid var bra och att man alltid var glad. Men just nu känns allt fel och jag har ingenaning varför. Borde vara lycklig tar snart studenten och har massa vänner och pojkvän men samtidigt känner jag mig mer ensam än någonsin. Går inte att beskriva hur jag mår men iaf inte bra. När ska allt bara kännas okej (?) har lust att fly långt långt bort från allt och alla fast där skulle det väl bli likadant efter ett tag. Förstår inte varför livet ska vara såhär när man är lycklig ena dagen och det spritter i kroppen och andra dagar undrar man varför man fortfarande lever. Undrar om det beror på att vi tjejer har alla hormoner i kroppen och att killar inte alls har det såhär. Eller om det helt enkelt är från person till person. Vill bara att allt ska vara bra....jag har inte bråkat med någon eller nått men ändå, ändå känner jag mig såhär vilsen. ensamhet, ensammast i hela världen, varför?